Idag har jag fått inlagan till Hjärtat talar grekiska för genomgång och eventuella sista korrigeringar. Jag har levt ett helt liv utan att veta vad inlaga är för något och det har gått riktigt bra, men vill man ge ut en bok blir det till att lära sig nya fackord. Alla branscher har sina egna ord och uttryck, så även bokbranschen. Efter en snabb sökning på nätet lär jag mig att inlagan helt enkelt är den delen av boken som är innanför omslaget eller pärmen, alltså alla bokens sidor. Inlagan följer en viss struktur och innehåller förutom bokens huvudtext bland annat för- och eftersättsblad, smutstitel, titelsida och kolofonsida.
Nej, jag har inte skrivit fel, det ska stå smutstitel. Det är den första högra sidan i en bok, där bokens titel presenteras i liten grad. Den kallas smutstitel för att sidan förr användes för att skydda inlagan från smuts i väntan på att boken fick ett omslag. Efter smutstiteln följer en blank vänstersida, och därefter kommer titelsidan, där titel, författare och förlag ska finnas med.
Men kolofonsida då, vad kan det vara? Det är samma sak som copyrightsida och den innehåller titel, upphovsrättsinnehavare, copyrightsymbol, eventuell översättare och originaltitel, formgivare, utgivare med kontaktuppgifter, ISBN, upplaga, tryckort och utgivningsår.
Men inom den här branschen finns betydligt mer färgstarka uttryck som sätter sätter fantasin i spinn. Vad sägs t.ex om horunge (när första raden i ett stycke hamnar ensam längst ned på en sida )och dubbel horunge (när sista raden i ett stycke hamnar ensam på nästa sida)? När jag väl börjat läsa om typografi blir det svårt att sluta. Plötsligt vill jag veta allt om fonter, radlängder och det gyllene snittet. Jag lär mig fler nya ord, som kägel, kerna, knipa och spärra. Ju mer jag läser desto tydligare blir det hur lite jag kan om detta. Det är tur att jag har proffs som hjälper mig, hur skulle det annars bli? Horungar sida upp och sida ner …
Tips: om du, som jag, vill nörda in på det här kan jag rekommendera :
Comments