
Det har tagit några veckor att smälta upplevelsen av mitt livs första book release. Det började med en mardrömslik taxiresa. Tydligen hade hela Stockholm bestämt sig för att rasta bilen och det tog en och en halv timme att resa en sträcka som vanligen tar tjugo minuter. Det gick så långsamt att vi faktiskt blev omkörda på Klarastrandsleden av en snigel med rollator som vinkade när han gled förbi … eller så gav han mig fulfingret, vad vet jag, jag var så varm och uppstressad att glasögonen immade igen. Om jag inte hade haft femtio kilo böcker med mig hade jag klivit ur och gått jag med, men nu fick jag vackert (nåja) sitta still och acceptera att jag skulle bli sen till mitt eget boksläpp.
När jag till sist, svettig och uppjagad kom fram blev jag mottagen av Hois välkomnande personal och idel snälla och kärleksfulla väntande vänner. Flinkt föste de mig framför sig till signeringsbordet, staplade upp Hjärtat talar grekiska bredvid mig och sedan var det bara att börja signera … och signera …och signera. En aldrig sinande rad av vänner köade lojalt för att få köpa en signerad bok och kanske till och med hinna växla några meningar med mig innan det var dags att lämna plats för nästa. Det var en surrealistisk upplevelse att översköljas av möten med vänner från barndom, tonår, utbildning och jobb och bara hinna växla några få ord och en kort kram (med ett skrivbord emellan). Så många oväntade möten! Rekordet togs av Christina som jag inte träffat sedan vi gick i första klass tillsammans. Tack för att du kom Christina, jag önskar att jag hunnit fråga dig mer än hur du stavar ditt namn!
Mitt i signeringshetsen blev det högläsning och det var en obeskrivbar känsla att få läsa ur min bok för vänner och familj. Det fullproppade källarvalvet med så mycket historia i väggarna var knäpptyst och stämningen magisk. Jag kommer aldrig glömma den stunden. När det bara fanns en bok kvar på bordet pustade jag ut och gjorde mig redo för att mingla bara för att upptäcka att det var betydligt glesare i rummet nu. Två timmar hade passerat och mitt boksläpparmingel gick mot sitt slut. Jag har fått berättat för mig att det var trevligt, varmt och uppsluppet bland publiken, att det både var hög ljud- och energinivå i rummet. För mig var det också varmt och trevligt och jag kände mig insvept i en ljuvlig, kärleksfull slöja av glädje och gemenskap. Tusen tack för att ni deltog och gjorde mitt första boksläpp oförglömligt.
Comentarios