I år debuterar jag


Det är en helt ny känsla att se artikeln om mig själv som debutant i Svensk Bokhandels vårkatalog. Jag känner ju förstås igen mig men samtidigt känns det surrealistiskt att läsa om sig själv i tredje person. Jag kan inte fatta att jag är här nu. Efter tre års skrivande är den hemliga drömmen snart verklighet. Det är många olika känslor som trängs i mig. Självklart är det härligt och spännande men där finns också den dömande rösten som hånar och tycker att jag förhäver mig. Fortfarande! Jag trodde vi var överens om att det var just det jag skulle göra nu. Jag tar den där löjliga gnällspiken i handen och ruskar om hen lite grann, påminner om att hen har fått bestämma i över femtio år och att nu är det dags att abdikera och låta stolthet och kreativitet regera. Så där är det med självsabotörer, det kan verka som om de tystnat och gett upp men så fort man känner sig nervös eller rädd så kvicknar de till och går till attack. Men betten svider inte lika illa som förr. Trots det har jag nu ägnat 117 av 188 ord åt domaren. Det är drygt 60 % av min text och mer blir det ju mer jag skriver. Det här skulle ju vara ett inlägg om artikeln om mig och min alldeles första roman … Så lätt den där rackaren tar över fokus! Det jag ville säga var: YES! Nu händer det! Vill du läsa vad det står om mig och min roman Hjärtat talar grekiska så följ länkarna.


272 views0 comments